Jag lever - men inte mer än så

Det känns fan så. Jag tittar på hans sida på Facebook och inser snabbt att han fan inte VILL, inte har nån lust att ha någon som helst kontakt med mig överhuvudtaget. Alltså, det är verkligen så. Han hör aldrig av sig. PRECIS som jag sa att det skulle bli. Men... det är väl så han vill ha det. Och jag känner mig ledsen för det. Jag låtsas ju att jag inte bryr mig, men innerst inne gör jag det. Mitt jag saknar fortfarande honom och allt runtomkring. Saknar mitt gamla liv, jag kan inte låta bli.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0